
I denna debattartikel ger Ulrik Josefsson och jag ett antal reflektioner över pastorers trötthetsskuld och vad som kan vara viktigt att tänka på i församlingen när Corona- pandemin går mot slit slut. Läs artikeln HÄR
Teologi och tro från ett pentekostalt perspektiv
I denna debattartikel ger Ulrik Josefsson och jag ett antal reflektioner över pastorers trötthetsskuld och vad som kan vara viktigt att tänka på i församlingen när Corona- pandemin går mot slit slut. Läs artikeln HÄR
I tidningen Dagen skriver jag en text som svar på en text av teologen Joel Halldorf. Jag beskriver varför jag tillhör pingströrelsen och varför jag tror att det är viktigt med en tydlig andliga hemvist. Tryck på bilden för att läsa. Länk till tidningen Dagen.
Tryck på bilden för att ladda ner uppsats
Denna masteravhandling är en empirisk studie där jag tittar närmare på två svenska pingstförsamlingarnas söndagsgudstjänster utifrån dess trosformande miljö. Studien fokuserar särskilt på gudstjänstens olika handlingar utifrån vilken tro de uttrycker och formar i de personer som utför dem. Studien prövar särskilt gudstjänstens olika handlingar utifrån ett rituellt perspektiv.
Undersökningen visar att de undersökta församlingarnas gudstjänster har en lång rad rituella och trosformande handlingar, men att medvetenheten om dessa handlingars betydelse i trons formande behöver förstärkas. Studien visar också att den starka betoningen på de andliga gåvorna som uttrycks i församlingarnas trosdokument har en förvånansvärt svag plats i gudstjänstens ordning och struktur. I studien ger jag flera förslag på hur en församling kan medvetandegöra och aktivt arbeta med gudstjänstens innehåll utifrån ett trosformande perspektiv. Jag menar att när det uttalade och utlevda ordet förs samman och samspelar blir gudstjänsten den trosformande miljö som den är tänkt att vara.
Åsikter eller kommentarer om uppsatsen kan mailas till mig. Se kontaktuppgifter under Kontakt i menyn. Mer teologi finns under rubriken Teologi
Merparten av vårt lands församlingar ser en mycket begränsad tillväxt och medlemstillväxten har i många församlingar stannat av. Hur kommer det sig att församlingar i en väckelserörelse likt Pingströrelsen har stannat av i sin tillväxt och i stort haft samma medlemsantal i årtionden utan att växa vidare? I denna uppgift vill jag utifrån en tillväxtteori som heter livscykelmodellen försöka ge ett antal perspektiv på varför många församlingar stannat upp och hur en församlingsgemenskap kan komma vidare från status quo.
I den här texten fokuserar jag på församlingsspiritualitet och hur en karismatisk pingstförsamling kan bevara och utveckla sin spiritualitet i en tid av ökad kyrklig integrering. Texten är skriven utifrån mina masterstudier och har därför ett begränsat omfång och perspektiv.
I detta arbete reflekterar jag över den tidiga kyrkans ledarskap för att sedan sätta detta i ljuset av den ledarskapsuppfattning som varit vanligt förekommande inom den svenska pingströrelsen. Texten är skriven utifrån mina masterstudier och har därför ett begränsat omfång och perspektiv.